Vi räddar ängsblommorna

Älvsbyns kommun har återskapat en slåtteräng för att bidra till att öka den biologiska mångfalden och gynna vilda pollinatörer.

En miljon arter av växter och djur på jorden riskerar att försvinna på grund av att deras livsmiljö trängs undan av människan. Vad skulle det innebära om många av dem faktiskt dör ut? Svaret är, som de flesta vet, att när den biologiska mångfalden minskar så rubbas balansen i ekosystemen.
 Förenklat kan man uttrycka det så att om det inte finns blommor kan många insekter inte leva och finns det inte insekter så blir det för lite mat till småfåglarna. Finns det inga småfåglar så blir lite större fåglar och djur utan mat, och finns inte de så… och så vidare. Det där lärde vi oss alla i skolan.
 Men det är inte bara det som händer om insekter försvinner; grödorna som vi behöver för vår egen livsmedelsförsörjning blir inte pollinerade utan insekter och ger ingen skörd. I förlängningen är det vår egen existens som hotas när arter dör ut.
 Många kommuner och organisationer har börjat ta det här på allvar och gör något för den biologiska mångfalden. Det gäller också Älvsbyn. Parkförvaltningen har fräst upp en markyta på 2,7 hektar som fram till nu inte har använts till något speciellt men har klippts regelbundet. Där har man sedan börjat återskapa en slåtteräng genom att så och plantera ängsblommor och ängsgräs. Att återskapa slåtterängar är ett sätt att hjälpa naturen och motverka att hotade arter dör ut.

Veckan innan midsommar sådde och planterade Tommy Isaksson och Jennie Lundberg och deras kollegor i parkförvaltningen ängsblommor och gräs på den nya slåtterängen.

I vägkanterna
Det var miljöstrateg Erika Groth som tog initiativ till det här. Tillsammans med parkförvaltningen sökte hon bidrag från Länsstyrelsen.
 – Det finns så gott som inga blomsterängar kvar idag. Om de inte har blivit bebyggda så används de antingen som åkrar där bara en gröda sås, eller växer igen med sly så att blommorna inte klarar sig. Vägkanter är ängsblommornas huvudsakliga växtplats numer, säger hon.
 Och visst är det så att det främst är längs vägarna vi ser prästkragar, blåklockor, ängssyra, kvastfibbla, smällglim och andra ängsblommor. Dessa och 19 andra blommor samt sex ängsgräs har såtts och planterats in på den nya ängen. De är väl utvalda för norrbottniskt klimat. Alla kanske inte hinner blomma i år, men innan det är dags att slå ängen bör flera av dem både att ha gått i blom och fröat av sig.
 För att en äng ska förbli en blomsteräng måste den slås en gång per sommar, så som man gjorde förr för att få vinterfoder till djuren.
Parkförvaltningen kommer att slå ängen med en slåtterbalk.
 – Slåtterbalken ska också användas på andra kommunala ytor som inte används till något speciellt men som hittills har klippts som gräsmattor. Vi ska undvika onödigt klippande som ger utsläpp och inte bidrar till biologisk mångfald, säger Erika Groth.
 Byaföreningar eller andra föreningar och organisationer som också vill återskapa en gammaldags slåtteräng kan kontakta Erika Groth (ring via kommunens växel 0929-170 00) så hjälper hon till att söka bidrag. Arbetsinsatsen står man för själv, men till övriga kostnader får man bidrag.

Älvsbyns kommuns miljöstrateg Erika Groth var med och anlade blomsterängen. Den ligger längs Östermalmsleden vid den södra korsningen till Garvargatan.

Text och foto: Elisabet Nordebo

Artikeln publiceras i samarbete med Älvsbyns kommun, Företagarna, Älvsby Handel och Sparbanken Nord.

Om du har förslag på innehåll till artiklarna så hör av dig till Elisabet Nordebo, telefon 070-614 86 78 eller mejl elisa.nordebo@gmail.com